Svenska skolan – likvärdig eller likriktad?

Regeringens förslag om nationella prov i årskurs 3 ska vara obligatoriska för alla skolor i Sverige, även friskolor som waldorfskolan. Detta förslag är enligt Bo Dahlin, professor i pedagogik på Karlstad universitet, ett allvarligt intrång i waldorfpedagogiken och kan komma att leda till stora problem för waldorfskolan.

Stor skillnad mellan lika och likvärdig

I november 2006 gav regeringen skolverket i uppdrag att utarbeta mål i svenska och matematik för årskurs 3, samt utefter målen utforma nationella prov i dessa ämnen för denna årskurs. Enligt skolminister Jan Björklund (fp) är fler obligatoriska nationella prov ett led i regeringens strategi för att förbättra den svenska skolan. Björklund menar att det främsta syftet med detta förslag är att skapa likvärdighet i det svenska skolsystemet. Därför är det viktigt att alla skolor, kommunala som friskolor deltar i dessa prov. Mats Pertoft (mp) kommenterar detta genom att påpeka att obligatoriska nationella prov i årskurs 3 inte bidrar till likvärdighet. Istället bidrar de till likriktning, där möjligheten att med olika metoder och tempon uppnå samma mål i årskurs 9 nu förbjuds. Allvarligt intrång i waldorfpedagogiken Bo Dahlin, professor i pedagogik på Karlstad universitet, är också kritisk mot regeringens förslag. - Det är ett allvarligt intrång i waldorfpedagogiken, säger Dahlin. Införandet av nationella prov i waldorfskolans årskurs 3 skulle betyda omfattande anpassningar och förändringar i deras väl fungerande pedagogik.

I årskurs 3 i waldorfskolan använder man sig inte av någon form av prov alls. Undervisningen skiljer sig dessutom från den kommunala skolan. Datorer används inte, och treorna arbetar inte lika mycket med konkreta läs-, skriv-, och räkneövningar, utan tar till sig kunskap genom sånger, rytmer och mycket praktiskt arbete. Utformningen av de nationella proven skulle därför inte passa årskurs 3 i waldorfskolan. Dahlins forskning om waldorfskolan visar dock att när eleverna väl skriver det nationella provet i nian är resultaten mycket bra. En stor andel waldorfelever går vidare till högskola och universitet och även där klarar majoriteten sig bra eller bättre än genomsnittet. Utifrån sin forskning finner Dahlin inga skäl till att behöva göra några större ändringar av waldorfpedagogiken. Han finner heller inget som pekar på att denna pedagogik skulle ge dåliga resultat. – När waldorfelever går ut grundskola håller majoriteten en godkänd kunskapsnivå, säger Dahlin.

Nationella prov och stämplingseffekten Inger Eriksson, universitetslektor på lärarhögskolan i Stockholm och en av författarna till den rapport som ligger som bas för skolverkets mål i svenska och matematik för årskurs 3, anser att frågan om nationella prov är mycket komplicerad. – Nationella prov är ett redskap. Olika syften med detta redskap ger olika resultat, säger hon. Trots att det är hennes forskning som står till grund för skolverkets mål är hon kritisk mot hur regeringen vill använda det förslagna nationella provet. Om proven används i pedagogiskt syfte och som guidning för lärarna kan de bidra till likvärdighet och förbättringar. Om proven, som regeringen tyvärr verkar förespråka, används för att kolla enskilda elever och ge dem ett resultat verkar de negativt, förklarar Inger Eriksson. Eriksson menar att omfattande forskning visar på att bedömning/betyg i låg ålder bidrar till stämplingseffekt. Bo Dahlin är av samma åsikt. – Jag är inte emot prov i sig, men prov i låg ålder verkar kontraproduktivt. Prov bör införas senare i grundskolan när eleverna är mogna för att bedömas, säger han. I waldorfskolan infaller detta i nian. Om regeringens förslag blir godkänt av riksdagen beräknas de nationella proven i årskurs 3 börja användas vårterminen 2009 – av alla skolor.

Sofia Cottman

Lusten att lära viktigare än prov i Uppsala Waldorfskola

Genom rytmer lär sig treorna i Uppsala Waldorfskola matematik. Genom att bygga hus får de kunskap om samhället och de lär sig samarbete. Vad nioåringarna inte lär sig genom denna studieteknik är att skriva prov. Detta kan bli ett problem om de föreslagna nationella proven i årskurs 3 blir obligatoriska även för waldorfelever.

Goda resultat trots få prov Det är en solig och varm vårdagsmorgon när treorna i Uppsala Waldorfskola hjälps åt att bära plankor, elledningar, sågar och spik till den lilla kullen ovanför skolan. Idag ska de lägga tak på det hus som de börjat bygga för några veckor sedan. -I årskurs 3 har man inga prov, berättar treornas lärare Karin Gröndahl. Hon förklarar att treorna till exempel lär sig matematik, inte främst genom att lösa tal ur matematikboken, utan genom användandet av rytmer och ramsor. Nationella prov skulle alltså te sig främmande för klassen, och inte passa den typ av kunskap som de besitter. Tim Gayton är engelsklärare på Uppsala Waldorfskola. Han förklarar att prov endast utgör en liten del av waldorfpedagogiken och att de introduceras först i årskurs 9. - Nationella prov passar inte in i waldorfskolan, säger Tim. Dessa prov tillför inget till waldorfpedagogiken eftersom de inte mäter den sorts kunskap man värderar här. I waldorfpedagogiken består det viktigaste i att väcka elevens lust att lära sig. Om man känner denna lust kan man lära sig vad som helst. Detta betyder inte att waldorfeleverna uppnår sämre resultat när de väl skriver det nationella provet i nian. Oberoende forskning visar att waldorfelever klarar sig minst lika bra, till och med bättre än landets genomsnitt.

Treorna bygger hus

Som i alla andra waldorfskolor följer lärarna på Uppsala Waldorfskola en annan läroplan än den statliga. Denna läroplan är utformad och anpassad till de olika perioderna som barnet genomgår under skolgången. - Nioårsåldern anses vara en ålder då barnet genomgår en stor medvetenhetsförvandling, säger Karin Gröndahl. Nioåringen lämnar det magiska barnstadiet och träder in i en mer medveten värld. I waldorfskolan introduceras många ämnen genom sagor med olika teman, som sedan knyts an till ämnet. I trean berättas det till exempel om de första människorna som tvingas lämna paradiset och starta ett nytt liv där ute, vilket kan symbolisera nioåringens övergång till en vuxnare värld. Och precis som dessa människor bygger nu treorna sitt första hus, förklarar Karin. Ämnen som Husbygget kan ses som temaprojekt där man inkluderar många olika ämnen. Genom Husbygget får eleverna lära sig matematik, svenska, de lär sig att samarbeta, och de samtalar om byn, samhället och gemenskap. Det betyder att waldorfeleverna inte sitter i sina bänkar och skriver och räknar lika mycket som elever i vanliga skolor. Inom waldorfpedagogiken anser man att eleverna lär sig mer av att inkorporera ämnet i ett sammanhang där det kan användas praktiskt. Detta ska väcka lusten till att lära. Och den här morgonen går det inte att ta miste på elevernas entusiasm. De flesta jobbar självständigt och atmosfären är avslappnad. Efter bara några timmar sitter taket på plats och alla är stolta och tycker att projektet faktiskt börjar likna ett riktigt hus!

Waldorfpedagogiken inte långsam utan annorlunda

Att waldorfundervisningen håller ett lugnt tempo i de lägre årskurserna för att sedan öka takten är en vanlig föreställning och förklaring till varför eleverna i årskurs 3 inte skulle klara de nationella proven. Detta är missvisande, enligt Tim Gayton. -Eleverna jobbar väldigt hårt och intensivt. Om man är van vid den vanliga kommunala studietekninken kanske waldorftempot verkar lugnt. Detta för att man inte ser och uppskattar allt extra som man samtidigt lär sig i waldorfskolan, förklarar Tim. Han menar att waldorfskolan är unik i att den utbildar sina elever till att bli fria tänkare. Denna kunskap mäts dock inte i de nationella proven. Tim säger att det inte finns några bra argument för att införa nationella prov i årskurs 3 i waldorfskolan. Pedagogiken skulle behöva anpassas och bli sämre, vilket skulle leda till sämre resultat. Han hoppas att genom dialog och debatt med regeringen kunna hitta en lösning för waldorfskolan i den här frågan. Och Tim är hoppfull. - Waldorfskolan är värdefull och har gott rykte i Sverige, säger han. Det skulle vara orimligt att vilja försämra en väl fungerande och unik pedagogik.