Frågor och svar om waldorfpedagogik

I debatten om waldorfpedagogiken i media och i korrespondens och telefonsamtal till federationen återkommer en del frågor ständigt och ibland kommer naturligtvis också nya.
Vi öppnar nu ett forum för diskussion om olika sådana frågor.Här följer några funderingar som kommit till oss från olika håll med svar från federationen. Nu och i fortsättningen är frågeställaren anonym om han/hon inte önskar annorlunda. Svaren är formulerade av Göran Fant, federationens ordförande, om inte annat anges. Vissa redaktionella ingrepp i frågorna kan förekomma.

Fråga: Finns det någonstans i stadgarna om att man inte får spela fotboll på waldorfskolor? Är det upp till var och en skola, vet ni om det är en policy på skolorna att man inte gör detta? Jag har själv två pojkar som älskar fotboll och gör detta på sin fritid men den äldsta av mina killar har det besvärligt pga att han inte har någon att vara med. Min tanke är om han får spela fotboll så kommer det komma både pojkar och flickor och vara med varandra, som annars inte skulle komma på den tanken att umgås. Jag har pratat tidigare med vissa lärare där argumenten varit, fönster kan gå sönder, det främjar till våld pga sparkar mm.

Svar: Det finns ingenting i några centrala "waldorfstadgar" som hindrar fotbollsspel. Det har funnits ett motstånd hos en del waldorflärare mot denna idrottsgren, särskilt för att man tyckt sig märka att eleverna blev aggressiva under och efter spelet. Å andra sidan har man märkt att laganda, samspel, motorik etc stärks av spelet som ju i bästa fall kan ha en hel del finess och ge en positiv social verkan - något Du ju också antyder. En helt annan sak är det rent praktiska. 

Farhågorna att fönster kan gå sönder måste man ta på allvar. Om man skall spela fotboll måste det ju finnas rimliga rent praktiska förutsättningar. Spelet kräver en hel del fritt utrymme, bollen kan flyga lite vart som helst och med stor kraft.

Fråga: Jag tycker att Waldorfpedagogiken verkar bra och har planer på att min son ska få gå i Waldorfskolan. Men en sak som jag blir konfunderad över är vad som står på er hemsida, ganska långt ner dessutom med tanke på att det är en viktig information: "I denna vida bemärkelse genomsyrar en religiös hållning alla ämnen. Som ämne är religionsundervisningen konfessionsfri men vilar på kristen grund." Jag hade fått intrycket att Waldorfskolan är religiöst obunden. Vidare ter det sig motsägelsefullt att religionsundervisnigen är konfessionsfri samtidigt som den vilar på en kristen grund. Är alla Waldorfskolor kristna eller finns det sådana som inte har religiös anknytning?


Svar: Man måste läsa den av Dig citerade meningen i sin helhet och se formuleringen "i denna vida bemärkelse" i ett sammanhang där religionsundervisning är rubriken. Detta står långt ner i presentationen av waldorfpedagogik, inte för att dölja något, utan för att andra saker tycks oss viktigare att säga i första hand. Så står det före den mening Du citerar "Med religion förstår vi då en vördnadsfull hållning till livet och världen som kan finnas i alla världsåskådningar och som leder till moraliska konsekvenser."

Tanken är inte att skolan skall ge någon speciell inriktning som snävar in eleverna. Formuleringen "kristen grund" kan förstås inge betänkligheter hos några. Men den kristna grunden är gemensam för också den offentliga skolan. Dvs den västerländska kulturen står faktiskt på kristen grund – även om det i västerlandet också finns ett starkt motstånd mot kristendomen.

Vi har fortfarande jullov och påsklov och Bibeln är fortfarande en för hela vår kultur viktigt referens. Inte som tvingande normgivare, men som en central textkorpus som inspirerar dikt, musik och bildkonst bl a. Att man tar hänsyn till detta innebär inte att man på minsta sätt försöker knyta barnen till en bestämd konfession.

De lär känna alla världsreligionerna och, på högstadiet och gymnasiestadiet, också icke-religiösa världsåskådningar. En förståelse för och respekt för religiöst tänkande i olika former måste väckas hos eleverna - det är viktigt, inte minst i den aktuella politiska situationen nationellt och globalt. Att man låter eleverna lära känna den religiösa aspekten av livet innebär alltså inte att man försöker få in dem i någon bestämd konfessionell fålla. Du måste också veta att det inom waldorfrörelsen finns olika nyanser i den här frågan. Man kan i en del av våra skolor se en tendens att förskjuta intresset i riktning mot just det allmänt religiösa och från det västerländskt judiskt-kristna perspektivet.

Fråga: Jag har en del funderingar angående waldorfskolor, inför att eventuellt placera mina barn i kö till waldorfförskola. Jag har hört kritik framföras (och lovord) som handlar om, att det trots att det dementeras, finns en intern antroposofisk ''beundrarförening” som verkar bakom skolorna och att det i vissa fall anställs föräldrar till elever på skolorna, vilka kanske inte alltid har korrekt ämneskompetens.

Svar: Vet inte vad som åsyftas med "antroposofisk beundrarförening". Om det skall vara något slags gymnasialt putslustig benämning på Antroposofiska sällskapet så är det dubbelt fel:
1. Detta är ett mycket seriöst, helt offentligt, icke-sekteristiskt sällskap som arbetar med kurser, föredrag och konstnärliga föreställningar bl a. - allt på en hög kvalitativ nivå.


2. Detta sällskap står på intet sätt bakom skolorna: dessa är självständiga institutioner med helt autonoma styrelseformer. Du måste också vara klar över att waldorfskolorna är helt beroende av att få skickliga lärare som engagerar sig i sina uppgifter och har ämneskompetens. Självklart är det dessutom viktigt att lärarna har waldorfutbildning eller i varje fall intresse att skaffa sig en sådan, exempelvis genom att delta i det lokala kollegiets studiearbete och delta i kurser.


Den där formuleringen "trots att det dementeras" undrar jag över. Är det meningsfullt att jag skriver överhuvudtaget? För det kommer alltid att poppa upp någon antroposofhatare med konspirationsteorier om att det bakom pedagogiken finns en ”dold agenda” och/eller mystiska intressegrupper. Och sådana personer "dementerar" förstås våra dementier. 

Om man hamnar i konspirationsteoriernas labyrinter blir institutionens dementier bara ytterligare ett bevis för att man trampat på en öm tå och alltså avslöjat konspirationen. Hur ofta skall man behöva "dementera"? En gång i veckan, i månaden, om året? Är det inte tvärtom kritikerna som måste hitta någon form av rimligt belägg för sitt påstående? Eller blir kritiken mer trovärdig bara för att den upprepas?

Fråga: Placeras man oberoende av kompetens i övrigt som antroposof före andra sökande? Detta är något jag starkt motsätter mig, eftersom jag i första hand vill att mina barn ska har duktiga lärare med ämneskompetens som använder sig av waldorfpedagogik (självklart) men som inte ska tillsättas internt utan att tjänsten ska utlysas som vanligt.

Svar: Utannonsering av tjänsterna och rekrytering av lärare gör varje skola på sitt sätt, men i de fall jag känner till är arbetsförmedling, lärarförmedling etc indragna. Uppgiften är som nämnts i föregåendr svar mycket viktig: att rekrytera medarbetare som känner och kan tillämpa/utveckla waldorfpedagogiken och ge eleverna det de behöver. Och sådant är omöjligt utan ämneskunskaper - i synnerhet när det gäller högre stadier.

Fråga: Jag undrar också varför ni inte har samma poängsystem som andra skolor, vilket försvårar för elever som kanske vill byta skola efter ett tag. Varför kan ni inte översätta barnens kunskaper till det vanliga poängsystemet? Om man bortser från allehanda ontologiska resonemang om vad kunskap egentligen är, så måste ju waldorfeleverna ingå i samma verklighet som övriga.

Svar: Waldorfskolorna har en specifik form för omdömen/betyg. Detta är och något som regering och riksdag belutat om som en av specialbestämmelserna för oss. Skolministern, Jan Björklund, har också bekräftat detta i korrespondens med mig. I praktiken går det faktiskt (med ytterligt få undantag) bra för elever att gå över mellan skolsystemen på grundskolenivå och mellan grundskola och gymnasium, medan det naturligt nog kan vara lite svårare när man börjat på en gymnasielinje att gå över till en annan. Efter tolfte klass "översätts" de beskrivande betygen till graderade så att eleverna problemfritt skall kunna söka till högskoleutbildningar.


Efter ett överraskande skolverksingripande har under det senaste året ett antal skolor i Stockholmstrakten sett sig tvingade att gå över till den offentliga skolans betygssystem för att eleverna fter nionde klass skall kunna söka till annat gymnasium. Federationens ståndpunkt är att detta agerande från skolverket/skolinspektionen strider mot gällande författningar, och vi försöker få politiskt stöd för att korrigera det för att återgå till det waldorfspecifika systemet med läsårsbrev.


Betygsfrågan är dock ständigt uppe på agendan med diskussioner om hur vi skall göra läsårsbreven till ett allt bättre verktyg för att stimulera elevernas utveckling och ge relevant information till arbetsgivare och andra utbildningsinstitutioner. I det nya skollagsförslaget (från juni 2009) finns tecken på att man är beredd att även i fortsättningen respektera waldorfskolornas inställning på den här punkten vilket rimligtvis bör leda till konsekvensen att läsårsbreven i nionde klass skall kunna användas på ett rättvist och rättssäkert sätt vid gymnasieintagningar.

Fråga: Vidare undrar jag om man som familj/förälder/elev blir utfryst ur den till synes ganska gedigna gemenskapen som finns inom waldorfrörelsen om man inte ''passar in i mallen'' och kanske ifrågasätter saker som lärare gör med eleverna. Jag ställer frågan direkt, för jag har inte tid eller möjlighet att experimentera med mina barn och deras framtid. Om man inte är vegetarian, har en TV, tycker att det är OK att ens son/dotter vill spela fotboll, att man köper leksaker av plast emellanåt och att ens barn leker sjörövare eller tjuv och polis, efter inspiration av någon film (som barn gör) och att man besöker McDonalds en gång i månaden - ska jag då söka mig till en annan skola än en waldorfskola?

Svar: Din fråga tyder på att Du inte är riktigt uppdaterad om vad som gäller för föräldrakretsarna i 2000-talets waldorfskola. För där hittar Du mycket moderna människor med helt olika bakgrunder. Mycket få är antroposofer (ett i och för sig lite diffust ord: när är man antroposof?). Där dominerar dock köttätande personer som då och då slinker in på Mac Donalds med barnen exempelvis på hemväg från fotbollsträningen. Praktiskt taget alla har TV, video och dvd, en del är aktiva i branschen som filmproducenter, regissörer och filmskådespelare. 

Normalt blir föräldrakretsen runt en klass (i synnerhet under det första skolåren) en mycket varm, aktiv gemenskap där man deltar hur mycket eller lite man vill. "Utfryst om man inte passar in i mallen" Vilken mall? Inte mer än i vilket annat socialt sammanhang som helt - snarare är taket högre. Men som sagt: det är ju fånigt att börja i en drakflygarklubb om man egentligen vill ägna sig år kickboxing och tjatar om detta på varje möte. Om Du förstår jämförelsen. 

Det jag försöker säga är att det förstås inte är någon riktigt bra idé att sätta sina barn i en waldorfskola om man inte i huvudsak känner till och uppskattar grundtankarna i pedagogiken. Hos oss som på andra ställen finns det exempelvis en debatt om i hur en omfattande tv-konsumtion påverkar barn. Modern hjärnforskning har gett starka argument för en restriktiv hållning i synnerhet när det gäller små barm. Men skolan ställer inga villkor på detta område. Kan inte, får inte, vill inte. Våldsfilmer - jo om ett barn använder ett brutalt språk och uppträder aggressivt mot kamraterna utreds detta naturligtvis. Hittar man då i bakgrunden en omfattande konsumtion av våldsfilmer kan detta naturligtvis dras in i diskussionen.

Fråga: Jag vet att waldorfpedagoger både inom förskolan och skolan är fria individer som har sin egen uppfattning om vad som rätt och riktigt ur pedagogisk/antroposofisk synvinkel, och det är just detta jag både uppskattar (att alla tänker efter eget huvud) men det är samtidigt det som gör mig reserverad inför waldorf. Särskilt om det stämmer att ni anställer antroposofer i första hand och duktiga lärare/pedagoger i andra hand?

Svar: Det här var väl en lite egendomlig tankefigur? Är fria individer som har en egen uppfattning en stor fara för att de har ett antroposofiskt engagemang? Finns det någon motsättning mellan att vara duktig lärare och antroposof? Du har faktiskt fel om Du tänker Dig moderna antroposofer som dogmatiska inåtvända sekterister som (om de blir waldorflärare) tillämpar fanatiska idéer på barn. Hade det varit fallet skulle waldorfrörelsen självdött för länge sedan. Jag upprepar: vi vill ha duktiga lärare men helst med waldorfutbildning, Inte så överraskande kanske. Felaktiga rekryteringar blir fatala - både om man anställer högkompetenta akademiker med svåra kontaktproblem och snälla antroposofer som inte kan särskilt mycket. Därför har dessa två extremkategorier mycket liten chans hos oss.

Fråga: Jag måste förvissa mig om att alla barn och familjer ska kunna accepteras av waldorf, innan jag lämnar mina barn hos er.

Svar:Jodå, vi tar laglydigt och gärna emot alla som söker så länge det finns plats. Och vi söker ett gott samarbete med hemmen. Förresten: "alla" - nåja det är klart att om det (också enligt ännu gällande lag) befinns bäst för en skola och sökande barn att hänvisa till skolor med större specialresurser gör man kanske det. Men livet är farligt. Du kan aldrig vara säker, vare sig i en waldorfskola eller i en offentlig skola. Det är dock knappast något större "experiment" att sätta sitt barn i en waldorfskola än i en offentlig skola. Överallt kan man ha otur. Men waldorfpedagogiken är väl beprövad, inspekterad av myndigheter, utforskad med synnerligen gott resultat av forskningsteam både i Sverige och utomlands.

 
Logga in



Besökare
Vi har 3 besökare online